in my brain like a poster.

Saker;

1) Hittat mitt absoluta favorit thé, herregud det är som att dricka en liten bit av himlen. Four´o clock Tiramisu heter det. Jag är inget fan av den desserten, men people - testa det här théet, drick det tillsammans med en tidning och en skropa med hallonmarmelad på. 2) Det är så jobbigt för alla de kommande helgerna att prestera mot denna som just var. Kanske den bästa på detta år. 3) Solen och allt som kommer med den. Till och med snabbmaten smakar bra och de annars oätbara omogna avocadosarna. 4) Det lite dimmiga konstanta ruset i magen. Hej, du får gärna stanna kära rus. 5) Denna kvinnliga hårförnedring som cirkulerar i medier? Jag har bara en sak och säga - Om kvinnans kroppshår är avgörande huruvida hon är attraktiv eller ej, kanske ni killar, endast borde gå all in på män hädanefter. För att vara på den säkra sidan. (Hår på män är bättre än hår på kvinnor, aight? IDIOTER.) 6) Imorgon, i övermorgon, om en vecka, tre och alla de andra kommande månaderna.

Puss

från

maj.

som dig.

Idag; Döende eftersom jag vaknade 03.15 och hade kafferep med mig själv (utan kaffe). Även; SÅ. JÄVULSKT. TORR. I. NÄSAN. Ehh fräscht, kanske inte så mycket men det är i alla fall sanningen. Blodet nödvändigtvis. Sedan är jag blek, har ett hål i mitt högra lillfinger för att en blond tjej på kanske 1.70 (i klackar) råkade fimpa mig med sin cigarett klockan 00:50 på kåken i lördags. I fredags mötte jag och mamma Serena och Henriette på Grand där vi drack en flaska bubbel i salongen. Insåg där och då hur himla underskattat det placet är. Jag skulle då aldrig ta mina ben och promenera in och dricka vin där, eller så? Kanske för det känns som det mest är till för dem som bor på hotellet? Ah vet inte. Vi gick sedan till riche för lite cava och sedan vidare till söder för att äta på min och mammas favvo italiano i stan. Nostrano. Åh, älskar allt med den restaurangen. Hade kunnat flytta in där, ge mig en mörk skäggig karl och pasta och jag förblir din. Liksom. Efter det tog jag och serena oss till Kåken och v. Dag 2; vi 4 gjorde vasamuseet plus 1 miljard andra turister. Mamma sålde sedan in svenskt tenn så utomordentligt att biträdena tillslut stod med måttband etc i högsta hugg. Ovärt att inte få med sig junket man betalar en smärre förmögenhet för. Vinlunch på hallen och sedan det absolut bästaste på hela dagen. Jag kom hem och fick vila i 30 minuter. Inte en sekund till. Drinkar på grand + alexandra. Vi 3 till vassa där stället BOKSTAVLIGT EKADE. Tydligen var det melodifestivalen och jag kände bara; fy satan vad vi svenskar är tragikomiskt inrutade. Iaf. 1 mojhito senare och en vunnen fröken hederos åt vi kanske världens godaste middag på museet. You know the drill. (hehehehe) Jacob kom och kramades mellan rätterna och sedan blev klockan kåken och där hängde vi loss ett bra tag tills vi avrundade kvällen med Berns. Vid halv 4 pussade jag serena adjö och så sa hon att hon var glad att hon var tacksam för att han en vän som mig. Hon sa; " Du är snäll. Väldigt snäll" Det tyckte jag var fint. Jag hoppade sedan in i en taxi och somnade i ett knä. Så vart det söndag, som egentligen kändes som 3 andra vanliga söndagar.

3 st.

Åh gud. Tröttheten som bestiger min hjärna just nu är lite som en pulserande avdomnad. Jag har insett att jag A) Inte någonsin igen borde dricka vin mitt på dagen och drinkar mitt på kvällen. 3 dagar i rad. B) Inte sporadiskt shoppa mintgröna blusar med ståltrianglar på lördagar när hela stockholm delar samma promenadvägar. Osv osv. Serena åkte hem igår och även om det var hemskt tråkigt måste jag medge att jag inte hade orkat ens en enda timma till. Jag hann inte ens äta upp min lunch förens jag somnade lite lätt i ett knä. Sedan åt jag glass, kollade på solen och såg tre kaniner i vasaparken.

inte något annat.

När jag var liten trodde jag att man skulle vara vuxen vid 18 år. 18 långa höstar och att koka kaffe och skrubba badkaret skulle aldrig någonsin vara tråkigt. Barndomen känns lite bortblåst, berövad av framtiden? De korta frekvenserna hänger sig kvar bland alla minnen (De tacksamma tårtfödelsedagarna, killen jag var kär i på ett ridkollo men som aldrig pratade med mig, tjejen i min klass som sa att hon målat teckningen jag hade gjort, frågorna om rymden, min bästa kompis, när vi köpte xcider, när jag bröt handen så illa att jag fick gå med gips i 6 månader - SWAG, NIKE väskorna, dagen då någon gömde mina hemmanycklar på toaletten, när killen i klassen satte eld på gardinen, när jag fick ha sond, när en skäggig gubbe sa att jag hade chrons sjukdom, när min klass satte upp musikaler, när jag sjöng, när jag skrek, när jag skrattade) men dagarna då inget hände, solen varken sken eller sprang iväg har liksom bleknat lite som klädesplagg i sommaren. Det är de radikala stunderna som lever kvar, men alla dessa mellandagar som man spenderat bredvid filmjölk och trettiotvå humlor på en gräsplätt, försvinner. Ett omedvetet rån och man själv är boven. Det tråkigaste av allt är att badkaret fortfarande inte är särskilt roligt att rengöra och jag gillar inte ens kaffe något vidare. Jag statuerar gärna hur barnslig jag är. Fort och väldigt övertygande så ingen annan ska hinna före. Badkar är till för att badas i, inte något annat.

cirkus on a wheel.

Jag är en levande cirkus idag och det tycker jag är trevligt, dels för att stockholm ser ut som en greige magsjuka men sedan också för att cirkusar oftast är rätt trevliga.

Idag hatar jag ordet: kvarg. Känner bara rent sporadikst, haha är det något slags skämt eller? Höll på att spy ner mejeridisken på ICA pga detta konstanta epedimiliknande ords existens.

Älskar ordet; flygel. Det får mig att tänka på en enda sak. En sak och bara den. Och det är skönheten och odjuret. "Den västra flygeln" Åh åh åh åh kära fina barndomsminnen.

Hjärn-stjärnstopp på; Im in love with a stripper låten. Likt en blodigel har den etsat sig fast i min hjärnbalk och dominerar hela min fredags soundtrack.

:(

Aint got no power left.

Hallå idag är jag en ickefungerande glödlampa. Så jävla mörkt.

fiskbullar en torsdag.

På fredag kommer Serena och hennes mamma och hälsar på mig från Schweiz. "Jag vill bo luftigt och stort, i mitten av allt. Förstår du hur jag menar, Stephanie" Säger hon och jag letar febrilt i väskan efter min telefonladdare. Mmmmmmmm svarar jag distanserat och säger att ni ska bo på Grand Hotell. Så nu ska dem det, bo där alltså. Mamma hade tänkt att vi skulle dricka predrinks på deras övervåning men det kanske inte är så roligt och dricka drinkar med sina grannar, om ni förstår hur jag menar. Vi ska äta middag på min favoritrestaurang Nostrano, dricka drinkar och kallt vin, gå på museum, visa dem affärerna och äta lunch på djurgården. Ungefär. På lördag ska mamma ta ut Henriette och Serena ska äta middag med mig och mina homiez på BAR. Vet inte varför det blev den restaurangen just, men det kan ha något att göra med min systers extrema matintresse. Jag lyder mest henne i sådana lägen då jag är helt oförmögen. "Mamma är detta torsk eller" Hon suckar och svarar piggvar, jaha okej, så sväljer jag ner allt med en stor klunk Loka Päron.

Jag är otroligt peppad på denna helg, dels för jag ska äta massa god mat (freakin älska mat, förstå pasta med luft scenariot. Det var lite som att dödens dö utan att på riktigt dö. ) men sedan också för att det ska bli hemskt roligt att krama på Serena igen.